Archivo de la categoría: Teatro

Los Ballets Suecos en España (1921)

Los Ballets Suecos («Ballets suédois») fueron una compañía de ballet instalada en París de 1920 a 1925 en el Théâtre des Champs-Élysées, bajo la dirección de un industrial apasionado por la danza, Rolf de Maré. En cuatro años, Jean Börlin firmó 24 coreografías, de las que muchas fueron incomprendidas por el público.

Entre el 4 de marzo y el 15 de mayo de 1921 hicieron una amplia gira por España.

Barcelona (Teatro Novedades, 4-21 marzo, 22 representaciones, 10 títulos). Valencia (Teatro Olympia, 26-30 marzo 1921, 6 representaciones, 7 títulos). Madrid (Teatro Apolo, 6-10 abril 1921, 6 representaciones, 7 títulos). Valladolid (Teatro Pradera, 16-17 abril 1921, 3 representaciones, 5 títulos). Bilbao (Teatro de los Campos Elíseos, 19-24 abril 1921, 9 representaciones, 8 títulos). Santander (Teatro pereda, 26-28 abril 1921, 5 representaciones, 7 títulos). La Coruña (Teatro Rosalía de Castro, 1-3 mayo 1921, 4 representaciones, 6 títulos). El Ferrol (Teatro Jofre, 5-6 mayo 1921, 2 representaciones, 6 títulos). Orense (Teatro Salón de Apolo, 9 mayo 1921, 1 representaciones, 4 títulos). Vigo (Teatro Odeón, 11-12 mayo 1921, 2 representaciones, 7 títulos). Pontevedra (Teatro Principal, 13 mayo 1921, 1 representaciones, 4 títulos). Santiago (Teatro Principal, 14-15 mayo 1921, 3 representaciones, 6 títulos).

Cf. Maruxa Baliñas. «Los Ballets Suecos, el más hermoso espectáculo y el de una mejor conseguida pureza artística». Cairón. Revista de Ciencias de la Danza, 2006.

Modärna trubadurer. Ur nykatalansk diktning i våra dagar (1917)

Karl August Hagberg: Modärna trubadurer : ur nykatalansk diktning i våra dagar (Lund : Gleerup, 1917, 285 páginas). Tras una bien documentada y positiva introducción a la literatura catalana de fin de siglo, también traducida al sueco, presenta 25 obras de teatro, cuentos y poemas.

Àngel Guimerà. År tusen; Dödens sång, 140-146.
Ignasi Iglesias. Röfvaren! : drama i 1 akt 197- 238.
Josep Carner. «Vinteräpple», «Tidig-päron» (La poma escollida ; Les peres jovenetes), 239-240
Victor Català. «Pius kärlekssaga», 241-259
Àngel Guimerà. Vi fem år ; Jesu Himmelfärd, 260-265
Joan Maragall. «Julens moln», 265-266
Apeles Mestres. Zigenargossen ; Vågen ; På åkern 266-270. También en Lyrikvännen (2012: 2, 13).
Miquel Costa i Llobera, Miquel. Vid hafvets strand ; Fattigmans vagga ; Regnbågen 271-273
Joan Alcover: «Klockorna» (Les campanes), «Moder och dotter», 274-276
Gabriel Alomar. «En strof för vinden», 276-277
Joaquin Ruyra. «Kärlek och död», 277
Emil Guanyabéns, Emil. «Kärlekens natt», 278
Joseph Morató. «Lillans piano», 281-285.
Santiago Rusiñol. Redingotens elände, pp. 279-281.

Santiago Rusiñol en sueco

Conozco 2 traducciones de Rusiñol desde el catalán a cargo de Karl August Hagberg:

Redingotens elände. En Modärna trubadurer : ur nykatalansk diktning i våra dagar 1 (Lund : Gleerup, 1917, pp. 279-281).


Jungfrun från havet es traducción de La verge del mar 2. Se emitió en la radio sueca el 9 de octubre de 1941.

  1. Tras una bien documentada y positiva introducción a la literatura catalana de fin de siglo, también traducida al sueco, presenta 25 obras de teatro, cuentos y poemas principalmente de Àngel Guimerà, Apeles Mestres, Miquel Costa i Llobera y Santiago Rusiñol.
  2. Cuadro poemático en un acto, original de Santiago Rusiñol, estrenado en el teatro Catalunya de Barcelona, ​​la noche del 30 de marzo de 1912, por la compañía del Sindicato de Autores Dramáticos Catalanes.

Ramón María del Valle-Inclán en sueco

Markis de Bradomins galanta memoarer (Wahlström & Widstrand, 1927). Traducción de Reigin Fridholm.

La primera vez que se puso en escena a Valle-Inclán en los países nórdicos fue en Gotemburgo el 3 de febrero de 1950.

Hasta 1985 no se puso en escena una obra de Valle-Inclán en Suecia: Gudomliga Ord (Divinas palabras, Kungliga Dramatiska Teatern 18 octubre 1985, Lilla scenen).

La traducción de Jens Nordenhök (1944).

En 2006 se puso de nuevo en escena en Handen.

Sin embargo, en 1933 se había publicado una entrevista en la Revista hispano-escandinava (2, pp. 13-14) 1.

Tyrannen Banderas: roman från Tierra Caliente, 1988

  1. Revista dirigida por Carlos Oroz y publicó 5 números (dos de ellos dobles) entre junio 1933-1934.

Rafael Alberti en sueco

Blommande klöver: tragikomedi (El trébol florido, 1940). Göteborgs Stadsteater (Studion, 2/9 1955). Traducción de Karin Alin.
«Undervattensförsäljarens rop». Traducción de Lasse Söderberg. Svenska Dagbladet (11/3 1956, p. 19).

Undervattenförsäljarens rop … / översättning Lasse Söderberg – Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1959. Ingår i Själen tjuter : 18 spanska poeter. – s. 51-64
Innehåll … Vid infarten, flicka ; Chaplins sorgliga möte ; Den gode ängeln ; Den girige ängeln ; Tre minnen från himlen ; De döda änglarna ; Elegi till Garcilaso ; Jag tillhör 5:te regementet ; Nocturne

De döda änglarna; Jag tillhör regementet; Nocturne. Traducción de Lasse Söderberg. Lyrikvännen (4, 1957: 4, s. 10-11). En Världens bästa lyrik i urval (Natur och kultur, 1961, 107-108).

«Den gode ängeln». Traducción de Lasse Söderberg. Svenska Dagbladet (7 julio 1957, p. 7).

Rafael Alberti tuvo muy buena acogida, posiblemente por su militancia comunista. Artur Lundkvist lo analiza en Poeter i profil (FIB:s Lyrikklubb, 1958, 70-75)

«Under poppeln ; Jag gick i sömnen». Traducción de Arne Häggqvist (Stockholm : FIB:s lyrikklubb, 1959). FIB:s lyrikklubbs bibliotek. 59. En i Du i mitt hjärta : spansk lyrik. – s. 46-47).

Den okända ängeln ; Den vilseförda ängeln ; Den änglalika ängeln / översättning Lasse Söderberg. Ingår i SIA (Skogsindustriarbetaren). – 26(1961): 21, s. 34

«Tåg i vinden, tåg… ; En dag skall olivdungen». Traducción de Lasse Söderberg en Perspektiv (13, 1962, 27).
«Ängeln ; En duva på vägen miste tog…». Traducción de Erik Blomberg en Lyrikvännen 10 (1963): 6, s. 12
«Jag vet att hungern… ; De hade fallit till marken…».Traducción de Lasse Söderberg en Libertas (1964: 4, s. 24).
«Sjöman går iland». Traducción de Lasse Söderberg en Sydsvenska Dagbladet Snällposten (21/8 1965).
«Gatlopp». Traducción de Lasse Söderberg en Byggnadsarbetaren (19, 1967, 3, s. 2).

Tuppen på berget 23 : Nejlikans förvandlingar / svensk tolkning av Lasse Söderberg – Stockholm : Coeckelbergh, 1977
Innehåll
Saluföring under vattnet ; Så höga… ; Om Garcilaso levde kvar… ; Sommar ; Till sjöman föddes jag… ; Den lilla kristna sirenen ; Om min röst skulle dö i land… ; Var är mitt rå, o broder… Från Gumiel de Hizan till Gumiel del Mercado ; Från Aranda de Duero till Peñaranda de Duero ; Lerma ; Laredo ; Belorado (Montes de Oca) ; Den inlåsta ; Till miss X, begravd i västanvinden ; Öppet brev ; Sorgligt sammanträffande med Charlie Chaplin ; Den okända ängeln ; Siffrornas ängel ; De två änglarna ; Den änglalika ängeln ; Mysteriets ängel ; Den girigie ängeln ; Sömngångaränglarna ; Tre minnen från himlen ; Expedition ; Änglar i läroverk ; De döda änglarna ; Den överlevande ängeln ; Fågelskrämma ; Elegi till Garcilaso ; Boning för själen som söker frid ; Döva är ni ; Så är det redan ; Ett spöke går runt Europa ; Jag tillhör femte regementet ; Gatlopp ; Nocturne ; Jag vaknar… ; De ger tjuren… ; Döden gick vid min sida ; Jag gick ut för att se popplarna ; Vitt ; Kärlekens återkomst en sommarnatt ; Återkomst utanför spanska kusten ; Om jag vore trött… ; Ballad om vad vinden sade ; Jag vet att hungern omintetgör drömmen… ; De hade fallit till marken… ; Tåg i vinden, tåg… ; En dag skall olivlunden… ; Ballad om den betvingade clykeln ; Romersk kattologi: vilket poem ; Sonett i Rom ; Åren har inte gått ; Domen faller ; Jag hör havet ; Jag fortsätter leva mellan nejlikan och svärdet…

Anders Cullhed. Generation 27! (1996). Lasse Söderberg lo traduce: Nejlikans förvandlingar. Stockholm, Coeckelberghs, 1977. Trad: Lasse Söderberg, y ¨¨

«Ballad om en som aldrig var i Granada». Traducción de Lasse Söderberg en Lyrikvännen, 1983: 4, 201.

Om änglarna (Sobre los ángeles). Traducción y nota de av Lasse Söderberg. Lund. Bakhåll, 1989, 94.

2019 se ha publicado Spanien i mitt hjärta. Elva spanska poeter i urval, una selección personal y traducción del bibliotecario y crítico Thomas Almqvist. Cada poeta se presenta a través de un texto introductorio y de cinco a diez poemas que a menudo giran en torno a temas como la guerra, el amor y la muerte. Junto a Antonio Machado, Miguel Hernández, Gabriel Celaya, León Felipe, Blas de Otero, José Agustín Goytisolo y Carlos Bousoño aparecen: Federico García Lorca, Rafael Alberti, Emilio Prados y Vicente Aleixandre.

«Vid infarten, flicka även» en Dagens dikt : ny samling, Stockholm : Sveriges radio, 1987, s. 139

Federico García Lorca en el teatro sueco

1944
Blödbröllop (Bodas de sangre, 1932). Traducción de de Hjalmar Gullberg. Kungliga Dramatiska Teatern 8 diciembre 1944. Radio: 9 mayo 1946.
Traducción de Karin Alin & Hjalmar Gullberg. Radio 6 marzo 1952, 8 septiembre 1955 y 25 dec 1988. Kungliga Dramatiska Teatern el 18 deiembre 1970 Lilla scenen.
Traducción de Jens Nordenhök Kungliga Dramatiska Teatern 4 dec 1993.

Anders Ek y Barbro Hiort af Ornäs como Leonardo y su mujer en la versión de Bergamn que no se conserva (6 marzo 1952).

1947
Bernardas Hus en traducción de Karin Alin se estrenó primero en Noruega (junto a Carl Keilhau): Bernardas Albas Hus (National Theatret, 17 enero 1947). En Suecia se estrena en el Dramaten el 1 noviembre 1947 Lilla scenen) y en radio el 20 noviembre 1947.

Radio: 4 agosto 1955.
Intiman Malmö 12/2 1953 – 1/4 1953.
Escena: Stockholms stadsteater, 21 abril 1968, Studion. Kungliga Dramatiska Teatern, 9 febrero 1974 Fyran. TV-teatern: 12 mars 1975 TV2.
Stadsteatern Norrköping, Linköping, 1965:

La traducción de Lars Bjurman en Stockholms stadsteater, 23 octubre 1987, Lilla Klara. Intiman Malmö, 1993.

1949
Yerma. Poetiskt sorgespel av Federico Garcia Lorca. Traducción de Karin Alin y Hjalmar Gullberg. Intiman Malmö, 20.1 1949 – 1/3 1949. Nya Teatern 17 mars 1949. Kungliga Dramatiska Teatern, 8 sept 1961. TV-teatern 14 octubre 1985 TV1.

Traducción de Lars Bjurman en radio: 30 diciembre 1984.

1950
Don Perlimplins kärlek till Belisa (Amor de Don Perlimplín con Belisa en su jardín, 1928) Poetisk bagatell i 1 akt av Federico García Lorca. Traducción de Karin Alin en Kungliga Dramatiska Teatern 4 nov 1950 Lilla scenen.
Radio: 22 juli 1955 / 15 mars 1959 / 27 nov 1965 y 23 septiembre 1972.

1951
Den Galanta Skomakarfrun (La zapatera prodigiosa, 1926 ̶30). Lyrisk fars av Federico García Lorca. Traducción de Karin Alin & Hjalmar Gullberg. Radio: 8 abril 1951 / 15 dec 1963 (Göteborg). En Kungliga Dramatiska Teatern el 21 septiembre 1956 Lilla scenen.
Allén 3 sept 1964.

1951
Fröken Rosita eller Blommornas språk. Traducción de Hjalmar Gullberg & Karin Alin. 1951

Radio: 6 julio 1952 Göteborg
Kungliga Dramatiska Teatern 9 jan 1953 Lilla scenen
Malmö Intiman, 10/10 1957 – 1/12 1957

TV-teatern 9 dec 1960 / 28 juli 1961

Traducción de Lars Bjurman en Stockholms stadsteater 8 nov 1985 Lilla Klara.

1953
Så går fem år (Asi que pasen cinco años 1931). Traducción de Karin Alin

Radio 28 dec 1953 Göteborg / 17 juli 1961

Traducción de av Artur Lundkvist & Francisco J. Uriz: Kungliga Dramatiska Teatern 27 okt 1967

1954
Mariana Pineda (1923-25). Traducción de Karin Alin. Kungliga Dramatiska Teatern 8 sept 1954.

Radio: 27 sept 1955 Göteborg / 27 april 1969 / 18 nov 1973

1964
Don Cristóbal (Retablillo de don Cristobal 1930). Traducción de Karin Alin & Hjalmar Gullberg. Allén 3 sept 1964.

1985
Drama utan titel (Comedia sin título, 1936) Traducción dev Lasse Söderberg. Radio: 5 enero 1985. Y Teater 9 21 febr 1989.

1990
Tragedin om Don Cristobal och Mamsell Rosita (Tragicomedia de Don Cristóbal y la señá Rosita 1922). Traducción de Lasse Söderberg: Teater Sandino 20 maj 1990

1991
Publiken (El Público 1930). Traducción de Lars Bjurman. Teatern inunder sanden 1 mars 1991

Lope de Vega en el teatro sueco

En 1901 tenemos Omöjligast af allt (El mayor imposible, 1647). Dirección de Ludwig Braunfels. Kungliga Dramatiska Teatern (22 nov 1901-23 febr 1902).

En 1930 se representó en Gotemburgo y en 1931 fue al Dramaten de Estocolmo. Munkbroteatern 24/09/1957

Elsa Carlsson (Belisa) y Anna Hammarén (Teodora) en la puesta en escena de Järnvattnet i Madrid (El acero de Madrid, 1603) de Lope de Vega, puesta en escena en forma de comedia de humor con elementos de revista (actores que usaban en algunos momentos trajes de torero) a cargo de Knut Egron Ström. La traducción de Karl-August Hagberg se remonta a 1907.

Kvinnan av börd och mannen av folket (El perro del hortelano 1613 ̶1615). Traducción de Ivar Harrie. Emisión por radio: 26 nov 1935 / 6 dec 1959 / 3 dec 1961 / 21 dec 1968.

Fårakällan (Fuenteovejuna ca 1614). Traducción de Ivar Harrie (1899-1973). Emitida por radio el 9 de abril de 1944. Puesta en escena en Stockholms stadsteater 21 okt 1960

El acero de Madrid (1603). Traducción de Karl August Hagberg. Munkbroteatern 24 sept 1957.